Under senaste sommar träffade jag många båtförare som nyss hade skaffat en GPS-navigator. Användningen verkade vara lite famlande och viktiga grundinställningar var ogjorda. Fel koordinatsystem kunde vara i bruk och som distansmått kunde vara t.ex. amerikanska landmil. Med dessa förutsättningar hamnar man ganska säkert på grund med sin GPS.

Avsikten med denna skrivelse är att ge några små praktiska vinkar för GPS användningen. Skrivelsen baserar sig på erfarenheter av en Garmin GPS 12XL satellitnavigator. De framförda sakerna gäller även andra Garmin modeller och till anpassningsbara delar även andra märken (t.ex. Magellan).

Navigeringsinställningar

Du har säkert märkt att det på sjökortet finns följande text:

Vad betyder detta i praktiken? Måste man för hand räkna denna korrigering då man använder GPS?

Kartsystem   (Map Datum)

Det är frågan om ett för sjöfarare känt problem: Hur skall man avbilda ett "runt" jordklot på en karta ritad i ett plan. Jordklotet är ju inte ens helt runt utan dessutom tillplattat i polerna. Ett dylikt tillplattat rotationsobjekt kallas en ellipsoid och dess avbild i planet kallas projektion.

I finska sjökort använda kartkoordinatsystem (KKJ) baserar sig på Hayfords ellipsoid från år 1909, som också känns under namnet Internationell ellipsoid INT 1924. Jordklotets mätningsmetoder har sedan dess utvecklats och därför tog man 1984 i bruk en internationell jämförelseellipsoid World Geodetic System WGS-84.

På Skärgårdshavet är skillnade mellan dessa två ellipsoider i längdriktningen den i Åbolands skärgårds kortserie nämnda 0,20', eller ungefär 180 meter i ost-väst riktning. Så mycket kör man alltså fel om man direkt använder WGS-84 koordinater på finska sjökort.

GPS-systemet (Global Positioning System) använder ett koordinatsystem som baserar sig på WGS-84 ellipsoiden. Apparaten räknar alltid ut sin egen position utgående från satellitdata i WGS-84 koordinatsystemet och lagrar även alla ruttpunkter i detta koordinatsystem. Men ingen fara: GPS kan fås att visa koordinaterna enligt det finska KKJ-koordinatsystemet, varvid koordinater mätta från sjökortet direkt kan lagras i apparaten och koordinaterna som apparaten ger kan direkt avsättas på sjökortet.

Det finska kartkoordinatsystemet KKJ är inte den enda omändringen som en GPS-navigator klarar av att utföra. Av historiska skäl finns det på olika ställen på jordklotet många lokala kartsystem. I GPS-navigatorn hittar man dessa under benämningen map datum där det kan finnas listade ett hundratal olika lokala koordinatsystem.

 

I Magellan är den rätta inställningen benämnd KKJ.

Valet av koordinatsystem är absolut de viktigaste inställningen som man bör göra med en GPS innan den tas i bruk i Finland.

Märk att alla nyare sjökort i Sverige trycks direkt i WGS-84 koordinater. Välj alltså som map datum WGS-84 när du använder svenska sjökort.

Övriga navigeringsinställningar

POSITION FRMT borde vara dddd°mm.mmm', dvs grader, minuter och minuters decimaler. Som avståndsenhet används sjömil och som hastighet knop, dvs UNIT skall vara Nautical och inte Statute, vilket betyder landmil.

Magnetisk kursvisning   (Heading)

En GPS-navigator kan visa kursdata i förhållande till endera magnetisk nord eller verklig nord. Det förra är aktuellt om du främst använder din GPS som stöd för kompass utan karta och det senare om du använder den tillsammans med en karta.

Riktning kan en GPS visa endast under rörelse och den ersätter inte en kompass under några förhållanden. Få av oss kör båt utan sjökort (borde inte åtminstone). Med sjökort är det troligen bäst att låta navigatorn visa verklig kurs, dvs HEADING bör vara True.

Då alla inställningar som rör navigation är rätt satta, borde NAV SETUP-menyn se ut som på bilden invid.

Namngivning av ruttpunkter

I Garmin ryms det 500 ruttpunkter, varav man kan bygga 20 rutter. När man har så här många punkter, är det lätt hänt att man tappar bort sig bland dem om man inte namngivit dem förnuftigt. Tyvärr kan namnet innehålla endast sex tecken.

För att få någon sorts ordning har jag utvecklat följande namngivningssystem, som var och en fritt får använda.

Använd namngivningsprincip:

• Namnets första bokstav eller två första visar vilken typ av kartobjekt eller sjömärke det är frågan om.
• Namnets sista eller två sista bokstäver anger på vilken sida om ett geografiskt område som platsen är.
• Texten mellan dessa tas från närmaste geografiska namn på sjökortet. Från Å, Ä och Ö måste man lämna bort punkterna.

Första bokstäver:

• N, S, O, V - kardinalmärken
• G grön (höger), R röd (vänster) lateralmärke
• Q kummel, eller t.ex. HQ, kummel märkt med H
• Z krök på farleden
• X farledskorsning

Sista bokstäver:

• N, S, O, V, NO, SO, SV, NV - på vilken sida ön, udden osv punkten finns
• - (alltså bindestreck) betyder linje, dvs punkt på kartan dit den streckade linjen från en linjetavla dragits.

Exempel:

• ZADHSV  = farledskrök sydväst om Ådholm
• XSILLN  = farledskorsning norr om Sillholmen
• SVATTV  = sydremmare väster om Vättjan
• OVOITN  = ostremmare norr om Voit
• LQHOUN  = L-kummel norr om Houtsala
• BARO-   = Bärö linje på Delet

Avvikelser från principen måste dock tillåtas ibland.

Kommentar för ruttpunkterna

I praktiken har jag märkt att det senare är svårt att hitta ruttpunkter, trots att jag verkligen har ansträngt mig att följa ovan beskrivna namngivningssystem.

Som tur är finns det i Garmin en funktion med vilken man kan ge en 16 tecken lång kommentar för ruttpunkterna. Jag brukar där som första märke sätta kartseriens igenkänningsbokstav (D=Åbolands skärgård) och därefter kartbladets nummer. Resten tecken fyller jag sedan i genom att tillämpa ovan beskrivna system. Den ursprungliga kommentaren fås bort genom att trycka en gång på .

T.ex. Ruttpunkten LQHOUN:s kommentar är D746LQ HOUTSALAN vilket hjälper att lokalisera den till Skärgårdshavets kortserie, sida 746, L-kummel, norr om Houtsala.

Slutsatsen

Man får vinterns alla mörka kvällar att gå då man knappar in ruttpunkter i sällskap med GPS och sjökort, medan man drömmer om kommande säsongs båtfärder. Det lönar sig att skaffa GPS-navigatorn på hösten. Då har man hela vintern tid att bekanta sig med den och dess egenskaper. Under sommaren vill tiden inte räcka till för sådant för båtförare. Då kan man bygga en rutt genom att köra genom den och trycka på MARK-knappen på lämpliga ställen.

Hoppeligen kommer de här tipsen att vara till hjälp. Den här artikeln i Loggen finns också tillgänglig på Pargas Båtklubbs web-sidor på adressen http://at8.abo.fi/pbk/.

En längre skrivelse finns på finska, där det närmare beskrivs med hjälp av bilder hur man bl.a. bygger rutter utgående från ruttpunkter och hur man använder sig av dem då man färdas med båt. Om saken intresserar så kan du ta en titt.

Text och foto: Veli-Veikko Niskanen
Översättning: K.L.